Tillbaka

 

Zink i miljön

Frågor och svar om miljömässig hållbarhet hos varmförzinkade konstruktioner


Det är många frågor som uppstår när konstruktioners miljömässiga hållbarhet diskuteras. Här ges en

sammanfattning av svaren på de vanligast förekommande.

 

"Zink - en metall i kretsloppet "

Vidare info

 

  • Kartorna visar utvecklingen i zinknedfall över Sverige från år 1975 till år 1995. Klicka  på länken för att läsa mer!


ZINK - reurs och/eller hot?


Zink har oförtjänt hamnat i fokus när metaller i miljön debatterats. En bok "Zink - resurs och/eller hot" som tagits fram av Lars Landner och Lennart Lindeström fråm Miljöforskargruppen visar tvärt om att zink är ett livsnödvändigt ämne för alla levande varelser.

Det atmosfäriska nedfallet av zink ligger idag mycket nära den naturliga kretsloppsnivån och övergång till konstgödsel från stallgödsel har medfört att många jordar riskerar zinkbrist i framtiden.

Zink verkar också interaktivt i miljön, dvs zink ersätter giftiga metaller (när dessa förekommer i för stor mängd), som kvicksilver och kadmium i djur och växter. Minskas zinkhalten ökar de andra metallerna markant.

Zink är en essentiell metall och tillsammans med järn vårt viktigaste spårämne. Zink finns i mer än 300 hormoner och enzymer i vår kropp och varje människa innehåller 2.25 gram zink. Det dagliga, nödvändiga intaget är ca 15 mg, vilket betyder att Sveriges befolkning på 9 miljoner årligen konsumerar ca 50 ton zink. Jorden befolkning på ca 6 miljarder människor behöver 33.300 ton zink eller ungefär lika mycket som används per år i Sverige.

I mjölk finns t ex 4 mg per liter och man kan skämtsamt säga att livet uppkommer med zink eftersom sperma innehåller 150 milligram per liter.


Vad är maximalt tolerabelt dagligt intag av metaller?


En av FN-organet FAO (Food and Agriculture Organization) och WHO (World Health Organization) tillsatt expertgrupp av bl a toxikologer, benämnd JECFA (Joint Expert Committee on Food Additives), genomför fortlöpande granskning av olika föroreningar i livsmedel, inklusive metaller och bekämpningsmedel. För att underlätta för andra att genomföra bedömningar fastställs olika typer av gränsvärden, bl a PMTDI (Provisional Maximum Tolerable Daily Intake), vilka baseras på en mycket grundlig genomgång av den vetenskapliga litteraturen avseende en mängd olika toxicitetstester och beskrivna förgiftningsfall hos människor, t ex vid yrkesmässig exponering av ämnena i fråga.

Vad tål då vår kropp av olika metaller?


För några av de vanligaste metallerna har följande PMTDI-värden fastställts av JECFA eller av andra internationella expertgrupper knutna till WHO. Värdena uttrycks i µg/kg kroppsvikt, vilket innebär att det högsta tolerabla dagliga intaget för en människa, som väger 70 kg, blir 70 gånger högre än det maximala gränsvärdet eller följande:

Metall Gränsvärde Max. dos 70 kg
Kvicksilver 0.71 µg/kg 49.7 µg
Antimon 0.86 60.2
Kadmium 1.0 70
Arsenik 2.0 140
Bly 3.5 245
Nickel 5.0 350
Barium 51 3570
Koppar 500 35.000
Zink 1000 70.000

 

Kroppen tolererar således ett dagligt intag på 70 mg zink. Detta kan jämföras med de ca 15 mg, som vi behöver dagligen för att vi inte skall drabbas av zinkbrist, vilket nedsätter våra livsfunktioner genom att hormonerna och enzymerna som behöver zink, inte fungerar som de ska..


(Källa: Lars Landner, Miljöforskargruppen)

 

Tillbaka